Pappers avd 2

Pappers avd 2 Historia
1887	bildade hamnarbetarna vid Skutskär och Harnäs en fackförening som varade några år. Den föreningen hade stränga stadgar med bötesplikt bl. a. för fylleri i arbete och för bortovaro utan viktiga skäl från arbete och fackföreningens möten.
1890	bildades Skutskär- och Harnäs Arbetsmannafackförening med Per Rådby som ordförande. Bildandet följde på en strejk som utbröt för att bolaget brutit ett löfte om lön, 2:-/dag.
1897	Bildades Sågverks. Denna avdelning omfattade alla Skutskärs arbetare, både brädgård, transport, såg och cellulosa. Det blev svårt att samordna och företräda alla, vilket slutade med krav på egna organisationer för de olika grupperna.
1898	bildades Transport avdelning 17.
1898	Sågverkets arbetare bildade egen avdelning nr 54 av Sågverksindustriarbetareförbundet. Redan då diskuterades en egen avdelning för sulfatfabrikens arbetare.
1900	Den 28 januari bildades i Ytterharnäs Ordenshus cellulosafabrikens egen fackförening. den kom att tillhöra Sågverksindustriarbetareförbundet med avdelningsnummer 60.
1905	upprättades ett skrivet avtal för sulfitfabriken, som hade börjat tillverkningen 1900. Timlönen var mellan 25 öre för kokare och 20 öre för huggare. Därtill kom ett tonpris mellan 4,5 och 10 öre. Avtalet gällde ett 20-tal arbetsuppgifter. Arbetstiden räknades från kl. 06.00 på morgonen till kl. 18.00 på kvällen. Dagarbetare hade frukost kl. 8.00-8.30 och middag mellan kl. 13.00-14.00.
1909	Storstrejk. Medlemsantalet var över 600 st. Hela arbetsstyrkan såväl organiserade som oorganiserade gick i strejk den 1 juni. Förlikningsförslaget avslogs den 24 juli av arbetarna och storlockouten utbröt. Den 27 juli proklamerade LO storstrejk, vilken trädde i kraft den 4 augusti. Den 5 oktober gick man tillbaka till arbetet i Skutskärsverkan. Den 16 oktober samlades fackföreningsstyrelserna till ett gemensamt möte. Det gällde sex arbetare som fått avsked med svart stämpel. Svartstämplingen innebar att det var lönlöst för de svartlistade att söka arbete i Skandinavien. Man enades om att det enda man kunde göra var att bifalla deras begäran om reshjälp till Amerika.
1920	Svenska Pappersindustriarbetareförbundet (SPIAF) bildades i Gävle den 21-22 juni. Detta skedde eftermotioner om eget förbund för cellulosa- och pappersbruksarbetarna först från Skutskär och 1919 även från karskärsavdelningen. En kommitté tillsattes för att utreda frågan. Kommittén som valdes kom att kallas "Harnäskommittén" eftersom Oskar Magnusson var den drivande kraften och bodde i Harnäs. De övriga i kommittén var Alfred Persson och Emil Eriksson från Skutskär. Den första förbundsstyrelsen bestod av Oskar Magnusson, Alfred Persson och Emil Eriksson. Till revisorer valdes John Sandberg och Wilhelm Jonsson, samtliga från Skutskärsavdelningen. Avdelning 60 av Sågverks blev Svenska Pappersindustriarbetareförbundets avdelning 2.
1930- talet	1930 talet vara händelserikt. Det började med skotten i Ådalen 1931 där fem personer dödades av militärens kulor vid en fredlig demonstration. Arbetslösheten var mycket stor. Det fanns 126 000 arbetslösa enbart inom fackförbunden. I Skutskär fanns ca 800 arbetslösa, de flesta vid sågverket och brädgården. Lönerörelserna resulterade i strejker inom olika fack. För Pappers avd. 2 blev det en konflikt som varade i sex månader och slutade så att cellulosaarbetarna förlorade ca 7 %. Det s k Saltsjöbadsavtalet, en överenskommelse om ett huvudavtal mellan LO och SAF, undertecknades av Skutskärssonen August Lindberg år 1938. 12 dagars semester beslutas i riksdagen och även husmorssemester, barn- och mödrahjälp genomförs.
1940- talet	Fyrtiotalet började inte så lyckosamt för cellulosaindustrin på grund av avspärrningen under kriget. det kom krav på halvering av arbetstiden. Man enades om 44-timmars arbetsvecka. När kriget var slut ökade efterfrågan på cellulosa och krav restes på en återgång till 48-timmarsarbetsvecka. Arbetarna sade nej. August Lindberg avgick 1947 som LO:s ordförande och efterträddes av Axel Strand. 1947 firade Stora Kopparbergs Bergslags AB 600-årsjubileum med bl. a fyrverkeri i Skutskär och utdelning av gratifikationer till de anställda vid de olika verken.1949 antogs en lag om att nattarbete för minderåriga förbjuds.
1950- talet	Tre veckors semester beslutade av riksdagen att träda i kraft den 1 januari 1953. Pappers beslutade på kongressen 1954 att bilda arbetslöshetskassa. Frågan hade diskuterats ända sedan 1928 men bordlagts flera gånger. Papper kom med höjda lönekrav och varsel om strejk 1955. Kravet låg på 20-25%. Efter medling i februari gick Pappers med på en löneökning på 6-7%. Den sociala fonden bildades efter regeringens löfte. Den bildades gemensamt med arbetsgivarna för cellulosa, papper, trä och skog. Fonden skulle bl a användas till semesterresor, sjukhjälp, studier mm. Pappers avd 2 beslutade om att ett bidrag på upp till 400 kronor kunde ges mot uppvisande av kvitto från en företagen semesterresa. Bidraget utgick 1 gång per anställd. 1956 ville ledningen för Skutskärsverken ha kontinuerlig drift, vilket skulle innebära drift alla årets dagar. Arbetstiden skulle kortas från 48 timmar till 42. Efter förhandlingar kunde ett förslag antas efter omröstning. Ett fjärde skiftlag tillsattes. En expeditör tillsattes i avdelning 2 1958. Avdelningens kassör Paul Wahlund utsågs att på deltid sköta kassan, statistikföring, matrikelföring och redogörare för a-kassan. Tillkom uppgifter vid underhandlingar. 1959 beslutade riksdagen om lagstadgad tjänstepension.
1960- talet	1962 diskuterades att expeditören borde vara heltidsanställd. 1964 valdes Eilert Jonsson till expeditör och expeditionslokal ordnades i Folkets Hus. Vid ombyggnaden 1967 fick Pappers rymligare lokaler. 1968 efterträdde Hans Persson från Mörrum Eilert Jonsson då han fått anställning på annan ort. 1960 infördes 40 timmars arbetsvecka. Dagarbetarna kunde få fria lördagar. Man arbetade en lördag och var ledig två. 1962 infördes likalönsprincipen, lika lön för lika arbete för manliga och kvinnliga löntagare. I maj 1965 antog riksdagen en lag om 4 veckors semester. Pappers föreslog arbetsgivaren att semestern skulle utgå med 3+1 vecka och att arbetsgivaren ställde upp med en särskild semesterspridningspremie för 4:e veckan som skulle få tas ut valfritt utanför de 15 veckor som den egentliga semestern varade. 1963 infördes TGL (tjänstegruppliv). AMF byggdes på 1965 med AGB (avgångsbidrag) och permitteringslön. 1966 hade LO proklamerat övertidsblockad när SAF inte ville diskutera en arbetstidsförkortning från 45 tim/v till 42,5 tim/v. Det beslutades om en successiv arbetstidsförkortning från 45 timmar till 42,5 timmar med kompensation. Den första kontinuerliga kokaren (Kamyrkokaren) startades 1967. Efter hot om att 110 man måste friställas beslutade medlemmarna vid omröstning om kontinuerlig drift med 4 skiftlag från den 2 januari 1968 och med 5 skiftlag från den 1 september 1968.Vid jämförelse med andra bruk fick man sämre betalt för skiftarbetet och dagarbetet och dessutom måste personalen arbeta två söndagar av fem och en söndag skulle man stå till förfogande som ett slags jourtjänst utan betalning om man inte jouren behövde tas i anspråk. Styrelsen begärde fullmakt av avdelningsmötet att säga upp avtalet om ingen förändring skedde. Man bedömde att en uppsägning kunde ske utan att någon behövde friställas. Avtalet sades upp tre månader före den 1 september.
1970- talet	1970 beslutade Pappers kongress om procentuellt uttag av fackavgiften på förslag av bl. a Pappers avd 2. Avdelningen beslutade att fastställa avgiften till 1,2 % på bruttoinkomsten. Lagen om 40-timmars arbetsvecka antogs 1971. Samma år beslutades om förtidspension för äldre arbetskraft (63 år) vid individuell prövning. Den 1 febrauari 1972 gick Pappers avd 2 med på arbetsgivarens önskan om 5 skift för ELK, VKC och vakten sedan det gamla kravet om 2,5% tillägg för bortfallen helgtid godtagits. Allmän folkpension vid 65 års ålder antogs av riksdagen 1972. Samma år kom LO och SAF överens om AGS (avtalsgruppförsäkringen) och STP (särskild tjänstepension) efter 65 år.
	Källa: Pappers avd 2:s 90-årsjubileumsskrift där utdrag ur Oskar Magnussons 50-årsskrift och Axel Hyllengrens 80-årsskrift finns med.
	Tillbaka